Livet mina vänner, ja det är något alla tjatar om att vi hela tiden ska ta vara på.
Tar vi inte vara på det av att vi bara lever? Visst kan man åstadkomma lite större grejer och andra kan åstadkomma lite mindre men vi lever ju fortfarande.

Jag känner att för tillfället är det kaos i mitt huvud. För jag vet inte hur mitt liv ska se ut i höst eller överhuvudtaget vad jag ska göra. Problemet ligger inte i vad jag ska göra utan allt sådant vet jag redan in i minsta detalj jag vet precis hur jag vill ha det. Men sen kommer samtidigt det där in, att jag inte ska glömma att leva. Jag är nog lite rädd för att jag ska planer alldeles alldeles för på tok mycket och att allt sen till slut slutar i katastrof.

Jag vet att jag vill plugga vidare till sjuksköterska. Jag vet att jag vill åka till Thailand i höst i en månad. Jag vet att jag måste läsa matte b och svenska b för att få plugga vidare. Jag vet också att jag vill flytta till en annan stad. Men jag vet bara inte hur jag ska göra allt.

Resa först, plugga upp sen söka vidare?

Eller resa, flytta jobba och sen plugga?

Eller jobba, flytta och sen resa och sen plugga??

En sak är säkert, resa innan jag börjar plugga.

Jag måste iallafall bestämma mig snart. Men som någon klok person sa till mig, det finns inga hinder bara möjligheter.